Tell me why i dont like mondays
'Fyfan jag har jobbat hela natten i gruvan. Jag hatar mitt liv. Stick.'
Arraksboll
Idag har jag fotat mina pojkvänner i gosseorkestern Panzer Princess. Kan va den sämsta fotografen någonsin, av ungefär 500 bilder blev det inte många bra. Fick inte till det med slutartiden och ljuset. Hann inte ladda min kamera så fick låna pappas systemkamera som är modell ny och jag antar att jag inte kunde med dem flashiga funktionerna lika bra =)
Nåja, några blev schysta iaf.... och jag trampade i klaveret. Nej, i skiten. Eller, jag parkerade mitt knä mitt i en liten bajshög på gården under en session. Lyckligtvis bajsades enbart förklädet jag lånat och glömt ta av mig ner. Gustavs mormors förkläde. Skam på torra land!
:)
Nåja, några blev schysta iaf.... och jag trampade i klaveret. Nej, i skiten. Eller, jag parkerade mitt knä mitt i en liten bajshög på gården under en session. Lyckligtvis bajsades enbart förklädet jag lånat och glömt ta av mig ner. Gustavs mormors förkläde. Skam på torra land!
:)
Att tukta en borderlinebigga
Intressant halvirriterad chatt med mitt kära ex. Ja jag ber om ursäkt det är väldigt egensinnigt av mig att döma andra människor som mår dåligt såhär, men jag har - som ni säkert vet sedan ett tid tillbaka - tröttnat ur. Uppmärksamhetssamhället. All PR är bra PR. Anna Odell fejkar en psykos, under samma natt som x antal vårdare tar hand om hennes 'utbrott' dör en ung tjej självdöden efter att ha blivit nekad vård. Rickard som var mde i Big brother blir hemskickad efter att ha utvecklat psykos. Skriver aktivt i programmets grupp på Nyllet (facebook) och uppdaterar friskt om 'tjohoo nu ska jag till psykologen igen', varvat med en upprörd mor som talar ut med Aftonbladet. Det är ju smidigt att Rille, som mår så otroligt dåligt och är sjukskiven, ändå har tiden och energin att försöka sälja in sig till olika nattklubbar och events runt om i Sverige. 'Boka mig, psykos-killen från BB! En upplevelse utöver det normala'. Det är SÅNA HÄR människor som får folk att tappa empatin för sjukskrivna. Det är SÅNA HÄR människor som ska bli utförsäkrade. UTGÅNG = HEMGÅNG.
Notera hur jag eldar på min irriterade känsla, en studie i känslohantering:P Och nej, jag har itne varit ett dugg bättre själv under viss period:
Notera hur jag eldar på min irriterade känsla, en studie i känslohantering:P Och nej, jag har itne varit ett dugg bättre själv under viss period:
Report · 2:50pm
yeees
Report · 2:50pm
varför sätter dom aldrign in borderlinelojder? IM ON IT
Report · 2:51pm
jaa du säg det
Report · 2:51pm
iofs så är ju hela diagnosen ett omognadsstadium. eller total självupptagenhet och egoism som bidrar till bisarrt beteende. Så skulle jag vilja sammanfatta eländet. Den enda som kan ändra på det, är en själv, finns liksom inga mediciner för det
Report · 2:52pm
det är så jag ser det
därav kan man i princip inte sätta en diagnos på någon under 20, hur mycket berny pålsson-wannabes dom än är, för chansen är ju ganska stor att du fortfarande ÄR omogen
le borderline, alltså
Report · 2:53pm
jaaaaa
Report · 2:53pm
är ju liksom ett bekräftat beteende för att få uppmärksamhet, att karva i sig själv. behöver man fan inte ha en diagnos för. bara att skära lite slött på fel sida handen, åt fel håll
Report · 2:53pm
låter ju så jävla kallt av mig, men jag har tröttnat på det här romantiserandet
sen kan personerna säkert vara deprimerade, ha add/adhd problematik elelr ätstörningar som bidrar till att man inte funkar och mår skit
Report · 2:55pm
ja det känns lite fjortis helgon betende
Report · 2:55pm
men just begreppet borderline är så jävla slött. enklare att dra någon i den kategorin som det inte finns resurser för att utreda ordentligt
Report · 2:55pm
brb
Report · 2:56pm
hatar diagnosen, jag skäms utav bara helvete, pratar gärna om det, men aldrig om det sorliga som hänt. någon sa att man 'aldrig kan bli friskförklarad', vafan det nu betyder. det är väl klart man kan. det handlar om att bli expert över sina känslor och veta varför något känns dramatiskt och kunna fråga sig om känslan är befogad osv...
oj förlåt, jag bara spottar ur mig koranen här
Report · 2:58pm
dom flesta människor har ju tendenser åt olika begrepp inom psykiatrin.. vissa har autistiska tendenser, andra 'dramatiska och neurotiska', andra väldigt rastlösa... allt måste ju inte sättas en stämpel på, är ju gött att folk är olika
jaaa det tycker jag å
så blir det lungt idag å eller?
Report · 3:01pm
njae... fasters man fyller 60, så ska väl äta o dricka lite, men blir väl inget fylleslag ;p
Report · 3:01pm
har köpt min första riktigt fina festklänning i vuxen-arbetande-kvinna stil. den är fan beige? aldrig ägt ett sånt plagg i hela mtit liv. men dags att växa upp nu! hahah =)
awh.. du blir inte uttråkad då?
Report · 3:02pm
och en kavaj till! kan visa en bild sen, på den seriösa kvinnan!
Sunday, bloody sunday!
Jag älskar't.
Skkkkkkkzzzzzzzzz
Testat på att skissa lite, tycker det är svårt men ganska kul. Men försökte göra mig själv, i min renaste form:
Friday I'm in loooove
Nä nu är det väl dags att köpa en lott ändå. Igår blev jag uppringd av Förlagssystem, idag var jag på intervju, och NU vet jag att jag ska infinna mig på plats 8.30 på måndag! Sjukt glad är jag! :) Det är bara en timanställning för påetablering först, men det kan bli vidare om man kör på bra, så nu jävlar ska jag visa vad jag går för!
Har även en liten feskebebis i mitt akvarium. TÖÖÖÖTEN. Kompenserar nästan att en guppy och en kampfisk har dött, och en mal och en annan guppy försvunnit spårlöst... aah.. men nu ska jag gå och unna mina bebisar lite nytt sällskap, tror jag.
Tagit ur piercingen har jag med. Sitter och snorar ur fel hål hela tiden, liksom.... (frågor på det?)
Blir rädd när det helt plötsligt går väldigt bra, det kommer antingen innebär att någonting sjukt jobbigt kommer hända när som helst, eller att jag blir träffad av blixten och dör imorgon. Men jag njuter, och hoppas att allt ska gå bra :) Ps. Festar loss på jordgubbar
Total egobooost. :p
Har även en liten feskebebis i mitt akvarium. TÖÖÖÖTEN. Kompenserar nästan att en guppy och en kampfisk har dött, och en mal och en annan guppy försvunnit spårlöst... aah.. men nu ska jag gå och unna mina bebisar lite nytt sällskap, tror jag.
Tagit ur piercingen har jag med. Sitter och snorar ur fel hål hela tiden, liksom.... (frågor på det?)
Blir rädd när det helt plötsligt går väldigt bra, det kommer antingen innebär att någonting sjukt jobbigt kommer hända när som helst, eller att jag blir träffad av blixten och dör imorgon. Men jag njuter, och hoppas att allt ska gå bra :) Ps. Festar loss på jordgubbar
Total egobooost. :p
Prrrrrr...
"Skillnaden mellan katter & hundar, är att hundar kommer när man lockar på dem medan katter tar ett meddelande och återkommer"
"Katter är klokare än hundar. Du kan inte få åtta katter att dra en släde genom snön"
"Katter är klokare än hundar. Du kan inte få åtta katter att dra en släde genom snön"
Arbeit macht frei
Hej bloggboken, idag är jag ledig ARBETSLÖS, och sitter och väntar på att lillebror ska vakna, då han har studiedag och jag ska vara snel syster och hjälpa till med matteläxan. Sen kan man ju alltid fundera över vem som hjälper vem, men det är en annan historia.
Har kommit igång & sökt lite jobb nu iallafall, nu gäller det bara att följa upp och inte undvika.
Funderar lite över en viss snubbe som jag träffade för några helger sen. Det är lite klurigt, för jag har ingen som helst aning om hur jag ska läsa av han. Intessemässigt alltså. Inbillar mig, att man kanske inte fortsätter höra av sig, om man inte är intresserad och så, men har väl inte riktigt det självförtroendet att tycka att jag är särskilt intressant heller.
Igår blev jag överöst med sötsaker av mamma *klappar sig om magen*, precis när jag började fundera på att ansluta till träningshetsen som de här fagra damerna runtom mig börja hänge sig åt. Men vi tar den imorgon... idag har jag en semla med vaniljkräm och resterna av 'dammsugartårtan' att sätta i mig. MY HIPS DONT LIE. Liksom.
Började skissa lite igår också, en uppgift till en ev. folkhögskola till hösten som jag försöker komma igång med, ganska roligt, men svårt med blyerts. Har varit så töntig att jag lånat en bok om att skissa ansiktsdrag, försöker inspireras lite och lära mig få fram skuggorna bättre... verkligen en praktexempel på hur en bra sak som hänt kan inspirera till flera andra.
Förresten, en stilstudie.............
Jag fick faktiskt fyra strikes med mina fagra svanhopp :p
Har kommit igång & sökt lite jobb nu iallafall, nu gäller det bara att följa upp och inte undvika.
Funderar lite över en viss snubbe som jag träffade för några helger sen. Det är lite klurigt, för jag har ingen som helst aning om hur jag ska läsa av han. Intessemässigt alltså. Inbillar mig, att man kanske inte fortsätter höra av sig, om man inte är intresserad och så, men har väl inte riktigt det självförtroendet att tycka att jag är särskilt intressant heller.
Igår blev jag överöst med sötsaker av mamma *klappar sig om magen*, precis när jag började fundera på att ansluta till träningshetsen som de här fagra damerna runtom mig börja hänge sig åt. Men vi tar den imorgon... idag har jag en semla med vaniljkräm och resterna av 'dammsugartårtan' att sätta i mig. MY HIPS DONT LIE. Liksom.
Började skissa lite igår också, en uppgift till en ev. folkhögskola till hösten som jag försöker komma igång med, ganska roligt, men svårt med blyerts. Har varit så töntig att jag lånat en bok om att skissa ansiktsdrag, försöker inspireras lite och lära mig få fram skuggorna bättre... verkligen en praktexempel på hur en bra sak som hänt kan inspirera till flera andra.
Förresten, en stilstudie.............
Jag fick faktiskt fyra strikes med mina fagra svanhopp :p
brum brum
Haft mer eller mindre ett jobbigt Booooorderliiiinedygn, som vi brukar kalla det. Trodde ju att jag stängt in den där jävla humörsödlan i en grotta där den kunde vila i minst 100 år (vi är kända för att leva länge i släkten Sjöberg), men tji fick jag.
Det är omsider inga brutalare impulser nuförtiden, men det stjäl tid, energi och nerver. Ibland tårar, men jag har sjukt svårt för att bli ledsen. Reagerar oftast med ilska, en känsla som ger mer kraft & energi, helt enkelt.
MEN. Mitt i allt jämmer & elände hände en bra sak, egentligen två. Men planen, och förhoppningen är, att jag ska kunna tjyva åt mig ett körkort på sikt. Nu ska jag börja investera i mig själv! Obehager gäller främst övningskörningen, pappa är för lugn så jag kommer få damp av det och mamma är alldeles för hispig och det kommer irritera mig. Jag vet inte om jag berättat det, men jag är ju tredje generationens neurotiker, jag, mamma & mormor kan nätt & jämnt färdas i samma bil.. någon (oftast mormor) hispar igång på nåt.. typ att mamma inte bromsat in 200 m innan korsningen..... och skriker rakt ut och släpper allt hon har i händerna.
Detta sätter igång en kedjereaktion...... ja, ni fattar.
Jag-tappar-allt-och-skjuter-upp-armarna-reflexen har hoppat över mamma, men jag kom inte undan. Det slår aldrig fel.. ungefär som att sitta på läktaren i en gymnastiksal och det kommer en basketboll flygande för att någon missade korgen. Istället för att fokusera på bollen och ja, hinna akta sig eller fånga den, åker mina händer rakt upp. Vill inte ens tänka på hur jag skulle reagera om jag fick motorstopp i en korsning.
Var så längesen jag körde alls nu, så det blir väl som att börja om från scratch. Hoppas på det bästa :)
Ja, vad säger man? Håller er undan, något sorts rikslarm borde ju utfärdas
Det är omsider inga brutalare impulser nuförtiden, men det stjäl tid, energi och nerver. Ibland tårar, men jag har sjukt svårt för att bli ledsen. Reagerar oftast med ilska, en känsla som ger mer kraft & energi, helt enkelt.
MEN. Mitt i allt jämmer & elände hände en bra sak, egentligen två. Men planen, och förhoppningen är, att jag ska kunna tjyva åt mig ett körkort på sikt. Nu ska jag börja investera i mig själv! Obehager gäller främst övningskörningen, pappa är för lugn så jag kommer få damp av det och mamma är alldeles för hispig och det kommer irritera mig. Jag vet inte om jag berättat det, men jag är ju tredje generationens neurotiker, jag, mamma & mormor kan nätt & jämnt färdas i samma bil.. någon (oftast mormor) hispar igång på nåt.. typ att mamma inte bromsat in 200 m innan korsningen..... och skriker rakt ut och släpper allt hon har i händerna.
Detta sätter igång en kedjereaktion...... ja, ni fattar.
Jag-tappar-allt-och-skjuter-upp-armarna-reflexen har hoppat över mamma, men jag kom inte undan. Det slår aldrig fel.. ungefär som att sitta på läktaren i en gymnastiksal och det kommer en basketboll flygande för att någon missade korgen. Istället för att fokusera på bollen och ja, hinna akta sig eller fånga den, åker mina händer rakt upp. Vill inte ens tänka på hur jag skulle reagera om jag fick motorstopp i en korsning.
Var så längesen jag körde alls nu, så det blir väl som att börja om från scratch. Hoppas på det bästa :)
Ja, vad säger man? Håller er undan, något sorts rikslarm borde ju utfärdas
Röd.
Who am I to tell you how to live your day
I'm also one of those who always turn away
As soon as something looks a little bit not OK
I pretend it's just another beautiful day
Blir ledsen över hur vissa människor beter sig. Jag blir åtminstone jävligt sårad om jag sitter med ett gäng på krogen, varav en är exet till personen vars sida vederbörande tydligt valt, och hon kommer in och hälsar kluckande, högljudt på samtliga med bara skrider förbi oss? Jaha? När blev jag inblandad? För att jag inte beter mig som en 16åring och bestämt väljer en sida? För att jag inte vill bistå med skitsnack och skvaller om de inblandade?
Min första reaktion är naturligtvis att bli skitförbannad, det brukar vara min direkta reaktion på det mesta, men det är en sekundär känsla, eftersom jag främst blir ganska ledsen.
Försöker validera, tänka att hon kanske egentligen inte är så fruktansvärt pepp-glad som det låter som, utan lite osäker och möjligtvis skamsen, antagligen medveten om att hon totalt valt bort sin tjejkompis, och att det såklart blir jobbigt att se en person i ögonen då.
Bestämmer mig från och med nu att jag inte ska låta det bekymra mig, men det är svårt, det är en liten umgängeskrets och jag tänker inte ta någon sida. Möjligtvis umgås flitigare med vanliga människor som inte är lika intresserade av intriger, skitsnack och drama. Nu får det räcka
I'm also one of those who always turn away
As soon as something looks a little bit not OK
I pretend it's just another beautiful day
Blir ledsen över hur vissa människor beter sig. Jag blir åtminstone jävligt sårad om jag sitter med ett gäng på krogen, varav en är exet till personen vars sida vederbörande tydligt valt, och hon kommer in och hälsar kluckande, högljudt på samtliga med bara skrider förbi oss? Jaha? När blev jag inblandad? För att jag inte beter mig som en 16åring och bestämt väljer en sida? För att jag inte vill bistå med skitsnack och skvaller om de inblandade?
Min första reaktion är naturligtvis att bli skitförbannad, det brukar vara min direkta reaktion på det mesta, men det är en sekundär känsla, eftersom jag främst blir ganska ledsen.
Försöker validera, tänka att hon kanske egentligen inte är så fruktansvärt pepp-glad som det låter som, utan lite osäker och möjligtvis skamsen, antagligen medveten om att hon totalt valt bort sin tjejkompis, och att det såklart blir jobbigt att se en person i ögonen då.
Bestämmer mig från och med nu att jag inte ska låta det bekymra mig, men det är svårt, det är en liten umgängeskrets och jag tänker inte ta någon sida. Möjligtvis umgås flitigare med vanliga människor som inte är lika intresserade av intriger, skitsnack och drama. Nu får det räcka
Allahu akbar
'Demokratin lever fortfarande i sverige och muslimer får infinna sig att majoriteten inte vill dela utrymme med en moské eller muslimsk förening.
Nu är jag inte lika säker på att ett budhistiskt tempel hade orsakat samma reaktion hos lokalbefolkningen men allt har sin tid och plats'
Big brother's watching you
Jag har ett nytt favoritprogram:
Kille med rätt lynnigt sinne. Dock har jag ingen empati för honom, mediekåta jävel som bluffat ett helt castingcrew att han var av rätt virke för ett 'socialt experiment', fast det är väl så, det är väl dom mest hårdhudade psykopaterna som är bäst på att övertyga sin omgivning. Undrar om det var värt dom där sju dagarna han fick synas i tv? :p
ELLER.... är allt genomtänkt? Inte nödvändigtvis fejkat, men uppmuntrat av tv11? All publicitet är väl bra publicitet? JAG HAR FÖRSTÅTT ALLLT NU... AHAHAH :p
http://www.youtube.com/watch?v=a5Nw58grl80&has_verified=1
Förresten, jag har ingenting till övers för småbrudar som har 'borderline bloggar'. Men grattis, du har fått diagnosen som är enklast att sätta på patienter som det inte finns resurser att utvärdera ordentligt och kan fortsätta att identifiera dig med diagnosen i resten av ditt liv.
Men bloggar som heter... "livet, döden och BORDERLINE" "att leva med borderline" "maten, sömnen & BORDERLINE" "borderlinepatientens rapport" "Psykpatient nr 86" osv... Skit i att arbeta med dina problem, romantisera dom istället. Gör det, kör så det ryker. Min åsikt gällande personer som behöver spela på psykisk ohälsa är att dom antingen är/eller känner sig fula, överviktiga, arbetslösa, odugliga, utstötta eller på annat sätt defekta, kanske en kombination av allt, så att dom måste få uppmärksamhet på något enda vis, det är verklighetens bigbrother, alla vill ha något som står ut från mängden. Så har jag betett mig när jag var yngre och av samma defekta konfekt. Det ska inte uppmuntras, för böveln.
Kille med rätt lynnigt sinne. Dock har jag ingen empati för honom, mediekåta jävel som bluffat ett helt castingcrew att han var av rätt virke för ett 'socialt experiment', fast det är väl så, det är väl dom mest hårdhudade psykopaterna som är bäst på att övertyga sin omgivning. Undrar om det var värt dom där sju dagarna han fick synas i tv? :p
ELLER.... är allt genomtänkt? Inte nödvändigtvis fejkat, men uppmuntrat av tv11? All publicitet är väl bra publicitet? JAG HAR FÖRSTÅTT ALLLT NU... AHAHAH :p
http://www.youtube.com/watch?v=a5Nw58grl80&has_verified=1
Förresten, jag har ingenting till övers för småbrudar som har 'borderline bloggar'. Men grattis, du har fått diagnosen som är enklast att sätta på patienter som det inte finns resurser att utvärdera ordentligt och kan fortsätta att identifiera dig med diagnosen i resten av ditt liv.
Men bloggar som heter... "livet, döden och BORDERLINE" "att leva med borderline" "maten, sömnen & BORDERLINE" "borderlinepatientens rapport" "Psykpatient nr 86" osv... Skit i att arbeta med dina problem, romantisera dom istället. Gör det, kör så det ryker. Min åsikt gällande personer som behöver spela på psykisk ohälsa är att dom antingen är/eller känner sig fula, överviktiga, arbetslösa, odugliga, utstötta eller på annat sätt defekta, kanske en kombination av allt, så att dom måste få uppmärksamhet på något enda vis, det är verklighetens bigbrother, alla vill ha något som står ut från mängden. Så har jag betett mig när jag var yngre och av samma defekta konfekt. Det ska inte uppmuntras, för böveln.
